Bioekonomi
I bloggen Bioekonomi får du veta mer om Yrkeshögskolan Novias forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet inom forskningsområdet systemomställning för att bygga resiliens. Majoriteten av personalen finns huvudsakligen i Raseborg. Här bildar forskare, projektarbetare, lärare, studerande och administrativ personal en dynamisk helhet. På vår blogg kan du läsa om vilka vi är, vad vi gör och om våra resultat. Välkommen!
Vid frågor eller feedback kontakta bloggens administratör Heidi Barman-Geust (Heidi.barman-geust(a)novia.fi)
Vi följer CC BY 4.0 om inget annat nämns.
Systemic Transformation to Build Resilience is one of Novia University of Applied Sciences six' research areas. The activity is mostly located in Raseborg, in southern Finland. As a dynamic unity, our researchers, project workers, teachers, students and administrative personnel produce versatile results in research, development and innovation. We blog about who we are, what we do, what our conclusions are, and how we implement them. Welcome!
If you have questions, please contact Heidi Barman (Heidi.barman-geust(a)novia.fi)
We folllow CC BY 4.0 if nothing else is stated.
Paradoxen med att återanvända bon
För att fåglar ska lyckas med sin häckning och ungarna ska hinna utvecklas under den korta nordliga sommaren, är det bra om fåglarna kommer igång med häckningen så fort som möjligt på våren. Att bygga bo tar tid, så frågan är om fåglarna vinner på att återanvända gamla bon?
Andreas Otterbeck på Novia har tillsammans med Andreas Lindén (Luke/Novia), Vidar Selås (NMBU, Norge), Eric Roualet (Independent, Norge) och Töttrup Nielssen (Independent, Danmark) undersökt 1570 häckningar hos sparvhökar i Danmark och Norge. Teamet beskrev de mönster som finns för att bon återanvänds och jämförde åldern på fågelparen, samt storleken på kullarna och i hur hög grad fågelungarna överlevde i nybyggda respektive återanvända bon.
Hur ofta sparvhökarna återanvände bon visade sig variera lokalt, men forskarna upptäckte att bon som återanvändes löpte större risk att anfallas av predatorer än nybyggda bon. Fåglar som återanvände gamla bon kom dessutom i genomsnitt igång senare med häckningen. Om häckningen var sen var kullarna mindre och färre ungar överlevde, oberoende av om boet var nytt eller gammalt, och även om det inte angreps.
Teamet drog slutsatsen att bon sällan återanvänds, på grund av den ökade risken för anfall av predatorer. De som återanvänder bon är i allmänhet unga par som av någon orsak är sent ute. Det förefaller som att fåglar återanvänder bon ifall alternativet är att inte häcka alls.
Undersökningen utgör ett av fem kapitel i Andreas Otterbecks doktorsavhandling, som han utför i samarbete med LUOVA vid Helsingfors universitet.
Foto: Andreas Otterbeck.