Vad kan skogsägande kvinnor i Norden göra en disig lördag i april? Jo, de kan träffas på nordisk digital skogskonferens med temat Skog och klimat. Nordiska Skogskvinnor är ett nordiskt nätverk bestående av kvinnor i skogsbruket i Sverige, Norge, Finland och på Island. Vartannat år ordnas konferens och i år var konferensen digital och som värd stod Skogarkonur på Island i samarbete med den Islandske Skovföreningen. Här presenteras några plock från konferensen.

I Vasa samlades Mari Lappalainen, NTM-centralernas nationella klimatenhet, Pernilla Lindholm, Yrkesakademin i Österbotten, projekt ProForest, Emma Buss, Skogsvårdsföreningen Österbotten och Christel Holmlund-Norrén, Yrkeshögskolan Novia. Från Finland deltog också Anne Lindgren Slotte, Skogsvårdsföreningen Österbotten och personal vid Yrkeshögskolan Karelia i den digitala konferensen. Bild: Christel Holmlund-Norrén

Temat Skog och klimat är högaktuellt. Klimatförändringen för till exempel med sig förändrade förhållanden för många skadeinsekter på grund av stormar som drar över och ändringar i vattenbalansen med torka som följd.  Johanna Witzell, professor på Institutionen för Skogs- och Träteknik vid Linnéuniversitetet i Växjö tog under rubriken ”Framtidens friska skogar genom tekniska och sociala innovationer” upp nya verktyg och metoder för hantering av skogsskador. Dessutom fick vi inblick i vilka skadeinsekter och sjukdomar som vi kan anta småningom också finns i de nordiska skogarna utgående från deras förekomst i Europa och övriga världen.  Men ett påstående som fortsättningsvis står fast är att ”en frisk skog har resistens mot skador och återhämtar sig från skador (resiliens)”.   

Skadeinsekter och sjukdomar som vi kan anta småningom också finns i de nordiska skogarna utgående från deras förekomst i Europa och övriga världen.

En konferens om klimat och skog kan inte ordnas utan att markanvändningssektorns klimatmål och LULUCF (markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk) behandlas. Det visade sig att trenden i Norge enligt statistiken från växthusgasinventeringen är likartad som den i Finland: Skogssänkan minskar av olika orsaker. I Finland beror den minskade kolsänkan bland annat på större utsläpp från torvmarker till följd av det varmare klimatet som påskyndar nedbrytningen av torven.  I inlägget från Finland gavs exempel på samverkansprojekt för att hitta lösningar för mindre klimatpåverkan från torvmarker samt för att öka klimatförståelsen. Fånga kolet-projektet KOMIO, som är ett utbildningssamarbete mellan nio yrkeshögskolor, jobbar för att öka klimatkompetensen inom lant- och skogsbrukssektorn. Detta gör man genom att från resultat av olika Fånga kolet och yrkeshögskolornas forsknings- och utvecklingsprojekt göra studiematerial och studiehelheter för studerande inom bioekonomi och lant- och skogsbruksföretagare. Inlägget från Finland har gjorts i samarbete mellan Yrkeshögskolan Novia, projekt Komio och NTM-centralernas nationella klimatenhet.  Presentationerna från konferensen kan studeras närmare på Skogagarkonurs webbsida.

Om två år är det dags för Nordiska Skogskvinnors följande konferens. Temat för den och vem som står som arrangör återstår att se, men det är mycket troligt att det snart är Finlands tur att stå som värd för konferensen. Det finns ett kvinnligt nätverk för skogsägare och kvinnor intresserade av skog i Österbotten. Nätverket Skogsgläntan ingår i Skogsvårdsföreningen Österbottens verksamhet och har under de två år det varit verksamt samlat allt fler kvinnor med intresse för skog och samarbetar speciellt med de rikssvenska nätverken.   

Klimat och skog i Norden förenar skogsägare och utbildningsanordnare över alla gränser.

 Texten har granskats av Novias campusredaktion och publicerats 7.5.2024