Bioekonomi
I bloggen Bioekonomi får du veta mer om Yrkeshögskolan Novias forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet inom forskningsområdet systemomställning för att bygga resiliens. Majoriteten av personalen finns huvudsakligen i Raseborg. Här bildar forskare, projektarbetare, lärare, studerande och administrativ personal en dynamisk helhet. På vår blogg kan du läsa om vilka vi är, vad vi gör och om våra resultat. Välkommen!
Vid frågor eller feedback kontakta bloggens administratör Heidi Barman-Geust (Heidi.barman-geust(a)novia.fi)
Vi följer CC BY 4.0 om inget annat nämns.
Systemic Transformation to Build Resilience is one of Novia University of Applied Sciences six' research areas. The activity is mostly located in Raseborg, in southern Finland. As a dynamic unity, our researchers, project workers, teachers, students and administrative personnel produce versatile results in research, development and innovation. We blog about who we are, what we do, what our conclusions are, and how we implement them. Welcome!
If you have questions, please contact Heidi Barman (Heidi.barman-geust(a)novia.fi)
We folllow CC BY 4.0 if nothing else is stated.
Fältträffen på Krämars ekogård
Fermentförsöket är ett samarbete mellan Krämars gård, projekt EkoNu 3.0, Novias projekt Lantbruk
2.0, BT-Agro och den norska agroekologen Vibhoda Holten. Projektets mål är att följa med hur mjölksyrebakterier stimulerar mikrolivet i åkermarken. Projektet har nu pågått sedan våren 2021 och i juli ordnades ett av projektets centrala händelser.
Den 26 juli samlas en hel del intresserade på Krämars gård för att följa med demonstreringen av ett färdigbryggt ferment. Nina Långstedt, ägare av Krämars ekogård i Ingå och således ansvarig för projektet, visar under dagens lopp hur processen att sprida ut fermentet på åkern ser ut.
Fermentet innehåller vatten, rörsockermelass, mjölksyrebakterier, salt och örter. Fermentet går inte att sprida ut på bar jord, utan det bör blandas in i något organiskt material, t.ex. gräsklipp. Det organiska materialet bäddas sedan in med jord. För att förenkla processen använder man sig av en växtskyddsspruta vid applicering. Sammanlagt innehåller hela sprutbehållaren 1000 liter ferment.
Att mjölksyrebakterier bidrar med goda saker är i sig ingenting nytt. Mjölksyrebakterier har länge använts inom t.ex. konservering av mat och vi vet att de har en god effekt på hälsan. Det som inte tidigare gjorts i en stor skala är att testa mjölksyrebakterier inom jordbruk och således undersöka dess effekt på jordhälsan.
Några veckor efter att spridningen av fermentet har gjorts skickas prov till laboratoriet där det analyseras hur den mikrobiologiska aktiviteten i jorden har påverkats. Nästa steg blir att vänta på resultatet.
Under dagens lopp deltog runt 30 personer runt ifrån Finland. En grupp på 10 personer besökte Krämars ända från Åland.