Bioekonomi
I bloggen Bioekonomi får du veta mer om Yrkeshögskolan Novias forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet inom forskningsområdet systemomställning för att bygga resiliens. Majoriteten av personalen finns huvudsakligen i Raseborg. Här bildar forskare, projektarbetare, lärare, studerande och administrativ personal en dynamisk helhet. På vår blogg kan du läsa om vilka vi är, vad vi gör och om våra resultat. Välkommen!
Vid frågor eller feedback kontakta bloggens administratör Heidi Barman-Geust (Heidi.barman-geust(a)novia.fi)
Vi följer CC BY 4.0 om inget annat nämns.
Systemic Transformation to Build Resilience is one of Novia University of Applied Sciences six' research areas. The activity is mostly located in Raseborg, in southern Finland. As a dynamic unity, our researchers, project workers, teachers, students and administrative personnel produce versatile results in research, development and innovation. We blog about who we are, what we do, what our conclusions are, and how we implement them. Welcome!
If you have questions, please contact Heidi Barman (Heidi.barman-geust(a)novia.fi)
We folllow CC BY 4.0 if nothing else is stated.
Ditt gamla äppelträd är värdefullt
Alla blir på gott humör när man talar om äpplen. Det säger äppelodlare Rikard Korkman från Råbäck gård i Esbo. På Korkmans gård kan konsumenten hyra sitt eget äppelträd och plocka skörden själv. Försäljningsmodellen kallas för andelsjordbruk, partnerskapsjordbruk eller CSA (Community Supported Agriculture).
Idag präglas de kommersiella odlingarna av sorter som är förädlade för att passa för färskkonsumtion. Äpplena är sötsyrliga, granna och behagliga att ätas direkt, och vi kan glädjas över att hitta inhemska äpplen i matbutikerna ända fram till jul, tack vare att producenterna investerat i bra lagringsutrymmen.
Enligt boken Äpplen i Finland av Gun-Britt Husberg och Kristina Segercrantz är gamla sorter betydligt mer mångsidiga och användbara i hushållet än de moderna sorterna. De passar bra för syltning och andra mathantverk. Även cidertillverkarna letar efter äpplen med högre tanninhalter än de som odlas för att ätas direkt.
Vildäpplen har funnits i Norden sedan urminnestider, men egentliga odlingar av äpplen i Finland har man kunnat spåra tillbaka till 1500-talet. Den första äppelodlingen sägs ha grundats av Erik Fleming på Svidja gård i Sjundeå på 1530-talet. De sorter som sedan klarat sig genom Finlands stränga vintrar ger oss värdefull kunskap om vilka sorter som är tillräckligt härdiga för vårt klimat.
Att den odlade mångfalden minskat drastiskt i vårt land under den senaste tiden, är något som författarna av Äpplen i Finland är oroliga över. De odlade växterna blir genetiskt mer lika varandra och odlingslandskapen präglas av monokultur. Man kan alltså se med uppskattning på sitt knotiga, gamla äppelträd med sura äpplen. Det bär med sig ett kulturarv, bevarar genetisk mångfald och äpplena kan användas till allt möjligt, bara man hittar rätt recept.
I en kommersiell trädgård finns det också goda möjligheter att öka på mångfalden, genom sortval eller att kombinera fruktträden med andra växter i ett skogsjordbruk - agroforestry, som det heter på engelska. Träden ger skugga, motverkar erosion och förhindrar avdunstningen av vatten, samtidigt som odlingslandskapet blir mer mångsidigt och skörden består av olika sorters produkter som kan ätas eller utnyttjas på andra sätt.
Projektet Matregion Nyland har tagit fram en digital karta som indikerar lämpliga områden för äppelodling i Nyland. Kartan och mer information om äpplen, andelsjordbruk och agroforestry hittar du i en digital storymap.
Foto: Multifoto, Raseborg.
Texten har granskats av Novias campusredaktion och publicerats 18.11.2022.