Kunskapen om dammusslans krav på sin miljö och vilka faktorer som påverkar tillväxten är än så länge mycket bristfällig eftersom etablerade odlingssystem eller kommersiell produktion inte ännu existerar. Projektets ”Dammussla – utredning om musslans tillväxt i olika vattenmiljöer” målsättning är att testa tillväxten i olika naturvatten i Österbotten för att kunna dra slutsatser om hur, eller i vilka typer av vatten, en regelrätt odling av leveransklara "sättmusslor" kunde ske, samt vilken näringsbindning man kan förvänta sig att musslorna levererar som ekosystemtjänst under sin tillväxt.

Projektet strävar till att få fram:
- en rekommendation om var man skulle kunna odla musslor och i vilka miljöer som dammussla växer bra,
- vilka faktorer som inverkar på musslans tillväxt/död
- hur snabb musslans tillväxt är
- vad som finns i vattenmiljön där musslorna testodlas (näringshalter, plankton osv)

Den långsiktiga målsättningen är att få i gång en odling av dammusslor i Finland och att få dem godkända som livsmedel. Användningsområdena för dammusslan är många och projektet är ett steg i att utveckla tillvaratagning och business kring dammusslan.

Under hösten 2025 har 30 musslor/ sump blivit placerat i olika vattenmiljöer i Österbotten från Tjöck till Larsmosjön. Under drygt ett år följs dessa musslor upp med mätningar och vattenprover. 

Att mäta, märka och plantera ut juvenila musslor – så går det till

Att arbeta med bevarande av sötvattensmusslor är både spännande och utmanande. En viktig del i arbetet är att ta reda på var unga musslor (juveniler) växer och klarar sig bra, var det är optimala förhållanden för tillväxt. Projektet inleddes 1 september och nu har juvenila musslor tagits upp under första halvan av september.  Här berättar vi om hur mätning, individuell märkning och utplantering av juvenila musslor går till – steg för steg!

Juvenila musslor

Könsmogna musslor släpper ut glochidier under vårvintern. Glochidierna fäster på fiskar, dammusslan fäster på flera olika arter – de är inte kopplade till någon specifik art.

När glochidierna är färdigutvecklade på fisken, släpper de taget och sjunker till botten. Detta sker ofta under våren eller sommaren, beroende på art och vattentemperatur. De små juvenila musslorna gräver snabbt ner sig i det översta lagret av bottenmaterialet, ofta i sand, grus eller silt. Nedgrävningen skyddar dem mot rovdjur och starka strömmar. Den första tiden på botten är mycket känslig för musslan. Många juveniler överlever inte denna fas på grund av predation, syrebrist, föroreningar eller ogynnsamma bottensubstrat.

Juvenila musslor gräver ofta ner sig i finkorniga sediment, som sand, fin grus eller silt. Dessa mjuka bottnar ger skydd mot rovdjur och vattenströmmar, samt underlättar syre- och näringsutbyte.De yngsta musslorna hittas ofta nära strandkanten eller i lugna bakvatten, där strömhastigheten är låg och risken för att spolas bort är liten. Här finns ofta mycket organiskt material som bidrar till näringstillgången. Områden med undervattensväxter eller döda växtdelar kan ge extra skydd och skapa mikrohabitat där juvenila musslor kan gömma sig och hitta föda.

Vi letade efter juvenila musslor i sandgrop med stora mängder vuxna musslor, vi letade längs stranden på från 30-70 cm djup. Sediment togs upp i med snöspade och lades i sikt med 0,5 cm gallerbotten. Sedimentet rann igenom siktet medan musslorna lämnade kvar.

Sediment togs upp från botten och siktade genom galler med 0,5 cm hål

Efter det sattes musslorna i vatten i väntan på vidare behandling. När vi hade tillräckligt många musslor inleddes förberedelserna för märkningen. För att få epoxin och märket att fastna på musslans högsta punkt på skalet gjorde en rengöring och torkning av skalet.

Putsning av skalet, dels för att få det rent men även torrt så att limmet tar fast

När skalet var tillräcklig torrt sattes en liten klick av epoxi på skalet och på den trycktes den lilla numrerade märket fast. Märken som användes var färgkodade och numrerade från 1-100, de används egentligen vid biodling, men passade bra för det här ändamålet.

Märkt mussla

De märkta musslorna mättes med där varje mussla placeras försiktigt mellan mätarmarna. Längden registreras i millimeter. Denna data är viktig för att kunna följa tillväxten över tid och för att jämföra utplanteringsplatser. För att kunna följa varje enskild mussla används individuell märkning. Märkningen görs med stor försiktighet för att inte skada musslan.

Mätning av musslans längd

Utplantering

När musslorna är mätta och märkta är det dags för utplantering. För att skydda de små musslorna från rovdjur och för att lättare kunna återfinna dem används ofta sumpar – det vill säga nätburar som placeras ut i vattendraget. Sumparna gör det möjligt att kontrollera musslorna vid återbesök, mäta tillväxt och överlevnad, samt samla in data om miljöfaktorer. Antalet musslor i en sump var 30 st och alla juvenila musslor kommer från samma plats.  Sumparna är utplacerade från Tjöck i söder till Larsmosjön i norr. 

 Uppföljning och återbesök

Efter utplanteringen görs regelbundna återbesök. Då tas sumparna upp, musslorna mäts igen och märkningen kontrolleras. På så sätt kan vi följa varje individs utveckling och dra slutsatser om vilka miljöer som är bäst för musslornas överlevnad och tillväxt. Även vattenprovtagning kommer att tas för att kunna utvärdera skillnader i tillväxt.

Sammanfattning
Genom att mäta, märka och plantera ut juvenila musslor i sumpar får vi värdefull kunskap om deras tillväxt och överlevnad.

Projektet är finansierat av Europeiska havs-, fiskeri- och akvakulturfonden via kustaktionsgruppen i Österbotten.

Texten har granskats av Novias redaktionsråd och publicerats 7.10.2025