Foto av torvhög: Ulrika Dahlberg

Torven har många bra egenskaper som odlingssubstrat och strö. Den är antibakteriell, binder effektivt lukt och vätskor, minskar avdunstningen av kväve från gödsel, urlakning av näringsämnen och därmed föroreningar till vattendrag. Vitmosstorv har ett lågt pH-värde, är fri från skadedjur, sjukdomar och ogräs, och fungerar bra som jordförbättringsmedel.

Största delen av torven som utvinns i Finland har trots allt använts för att producera energi, men användningen har minskat under de senaste åren. Energitorven kommer från djupare skikt i jorden, medan den som används som strö och för odling kommer från ytskiktet. I mindre mängder används torv i oljeabsorption, filtrering, kompostering eller skönhetsvård. Dessutom kan man tova torv. I Mongoliet har man traditionellt tillverkat tovade jurtor av torv. I de nordiska och baltiska länderna finns det ännu idag konstnärer och hantverkare som skapar tovade verk av torv, till exempel tillsammans med ull.

Minskad användning och återvätning

Trots mångsidigheten och de goda egenskaperna finns det skäl att minska användningen. Utvinningen och användningen av torv medför stora utsläpp av växthusgaser och förstör livsmiljöerna för många växter och djur. Inom jordbrukssektorn orsakar konventionell odling på torvmarker över 50 % av de totala utsläppen, även om andelen torvmarker endast utgör 12 % av jordbruksmarken. Största delen av torvmarkerna i Finland har trots allt dikats ut för skogsbruket. Det handlar om 5,5–5,7 miljoner hektar skogsmark, medan torvmark som dränerats för jordbrukets behov rör sig kring 1 miljon hektar.

De markytor som frigörs från torvutvinning eller jord- och skogsbruksproduktion börjar fungera som kolsänkor när de täcks av träd, mossa eller annan biomassa, och nedbrytningen av torv som finns kvar kan bromsas eller förhindras genom att höja grundvattennivån. Det går att odla på återvätta torvåkrar om man övergår till att odla växter som trivs på våtmarker, t.ex. vide, kaveldun, rörflen eller bladvass. Vissa av dessa har dessutom potential att användas till energiproduktion eller som strö, odlingsunderlag och byggnadsmaterial. Det krävs i många fall utveckling av både produktion och förädling innan hela produktionskedjan fungerar, men är ett alternativ för hållbarare produktion av biobaserade material i framtiden. Hur ser läget ut med att få tag på ersättande material till torv idag?

Alternativ som odlingsunderlag

Yrkeshögskolan Arcada har jämfört torv och bladvass som odlingssubstrat för tomatplantor med lovande resultat inom projektet Baltic Reed. Torven hade aningen bättre egenskaper då det kommer till vattenhållning och gödsling, vilket delvis kan bero på den omfattande produktutvecklingen den genomgått. Största skillnaden mellan plantorna berodde på skillnader i gödsling och inte på skillnader i växtunderlagen.

Vid Naturresursinstitutet har man undersökt hur alternativa växtunderlag lämpar sig för odling av trädplantor som gran, tall och vårtbjörk. Material som testats är vitmossa, blandningar av torv och vitmossa, träfiber, hampa och rörflen. Växtunderlag som består av flera olika material visade sig fungera bäst. Om lite torv tillåts i blandningen är det säkrare att plantorna klarar sig i de nuvarande plantuppdrivningssystemen.

Bland annat företaget Innopelletti i Norra Karelen säljer krossad bladvass för användning i kompost, dass och odling. Företagets andra produkt är hackad och hygiensierad fårull som gödsel och jordförbättringsmedel. För hobbyodlare börjar det finnas torvfria alternativ också från de större tillverkarna Kekkilä och Biolan. De innehåller bland annat mossa, grönkompost och träfiber, biokol och kalk. För professionell, storskalig odling verkar utvecklingen gå långsammare, men pågående forskning visar att en förändring är på gång.

Torven har en central roll inom växthusodlingen. Foto: Kauppapuutarhaliitto kuvapankki

Alternativ som strö

Gällande strö för husdjur har det visat sig svårt att hitta ett ersättande material speciellt för kycklingar, eftersom torv är mjukt, antibakteriellt och håller kycklingarna rena. Vitmossa (som växer på torvmark) har testats av Naturresursinstitutet som strö för broiler och visat sig fungera lika bra som torv.

För kor och hästar är halm eller spån ett alternativ. För kor har rörflen fungerat bra i tester. Andra alternativ som det ännu finns begränsat utbud av är bland annat vass och fiberhampa. Hackad bladvass är fördelaktigt med tanke på klimatet, eftersom den har ett negativt klimatavtryck. Det har också gjorts experiment med mer ovanliga strömaterial såsom briketter av textilavfall, vilket inte visat sig särskilt lämpligt och inte går att sprida ut på åkrarna efteråt.

Många av de alternativa materialen är fortfarande dyrare än torv och svårare att få tag på, eller inte alls ännu tillgängliga på marknaden. En snabb genomgång av Hankkijas utbud av strö för husdjur visar att det finns störst utbud av träbaserade material i form av kutter och pellets, torv i både rundbalar och mindre förpackningar. Utbudet i kategorin ”övriga strömaterial” är halmpellets, halmpelletskross och hampa. En bal torv (150 l) kostar ungefär 0,06 euro/liter, medan en bal hampa (140 l), som är producerad i Nederländerna kostar 0,11 euro/liter. Prisskillnaderna är alltså betydliga och man måste också ta i beaktande att det kan behövas större mängder av vissa material än andra för att få tillräcklig vätskebindning.

Hästar kan ha t.ex. halm som strömaterial. Foto: Olga Angove.

Ändamålet avgör

Faktorer som inverkar på vilket strö man ska välja är de egenskaper djuren man har eller växterna man odlar behöver, djurens och djurskötarens hälsa och vad som händer med materialet efter att det använts i odling eller i stallet. Till exempel träbaserade strömaterial kan hämma tillväxten på åkrarna när den sprids ut och kan dessutom ha ett större klimatavtryck än torv. Rörflenspellets och träbaserat strö binder kväve under sin nedbrytning, vilket behöver beaktas vid planering av kvävegödsling. Det gäller alltså att ha tålamod med utfasningen av torvanvändning och att komma ihåg att alla ersättande material inte är lika miljö- och klimatvänliga eller lämpliga för alla produktionsinriktningar.

Inlägget är skrivet inom projektet NorNa – Nordisk naturfiber i cirkulär ekonomi. Projektet finansieras av Henrik Nysténs fond inom Svenska kulturfonden.

Källor:

Bioenergia (2024). Turve. https://www.bioenergia.fi/tietopankki/turve/ Bioenergia tietopankki.

Björkvall m.fl. (2024). Odla i vass istället för i torv. Arcada publikation/blogg.  https://www.arcada.fi/sv/artikel/publikation/2024-12-18/odla-i-vass-istallet-i-torv

Botaniska trädgården (2026). Alternativ till torv och konstgödsel. Lunds universitet. https://www.botan.lu.se/alternativ-till-torv

Dönsberg & Urwäder (2024). Trenden är klar – allt fler kan välja torvfritt för sina odlingar. Yle  30.9.2024. https://yle.fi/a/7-10064535#:~:text=V%C3%A4xtmossa%20och%20tr%C3%A4dg%C3%A5rdsavfall%20i%20st%C3%A4llet,myllan%20de%20s%C3%A4ljer%20just%20nu.

Hankkija kuivitus: https://hankkija.fi/maatilatarvikkeet/kuivitus/ Hämtad 5.3.2026.

Luke (2022). Kuiviketurpeelle on vaihtoehtoja – tutkimus vertaili eri materiaalien sopivuutta eläintiloille. https://www.luke.fi/fi/uutiset/kuiviketurpeelle-on-vaihtoehtoja-tutkimus-vertaili-eri-materiaalien-sopivuutta-elaintiloille

Raitio (2011). Turpeesta huopaa, huovista sauna. Turun Sanomat 2.8.2011. https://www.ts.fi/a/244431

Snickars (2025). Större medvetenhet om alternativ till torv ett huvudmålför aktuellt projekt. Landsbygdens Folk 22.5.2025. https://www.landsbygdensfolk.fi/nyheter/stoerre-medvetenhet-om-alternativ-till-torv-ett-huvudmal-foer-aktuellt-projekt

Suomen Hevosomistajien Keskusliitto (2022). Mitä turpeen korvaajaksi? Julkaistu Hevosenomistaja-lehdessä 2/2022. https://www.shkl.net/2022/04/25/mita-turpeen-korvaajaksi/

Suoranta (2025). Man söker efter nya alternativ som växtunderlag för trädplantor. Skogscentralen 26.8.2025. https://www.minskog-kundtidning.fi/nyheter/man-soker-efter-nya-alternativ-som-vaxtunderlag-for-tradplantor.html

Texten har granskats och godkänts av Novias redaktionsråd 11.3.2026