Under sommaren har man kunnat se betande djur på åkrar, ängar, stränder och i skogsdungar. Förutom att få i sig mat, får djuren utöva arttypiskt beteende och röra på sig. Djur på naturbeten gör dessutom en stor insats för biodiversiteten. De håller landskapet öppet så att ängsväxterna inte konkurreras ut av andra växter. Varje klövtramp och dynghög är värdefull för olika arter som trivs på betesmarker. En art som också gynnas är Homo sapiens. Människor trivs i varierande landskap som de betande djuren ger upphov till. Det ger möjligheter till rekreationsområden och turism, för att inte glömma försäljning av kött, ull och skinn som djuren producerar.

Ett naturbete är en vårdbiotop som har formats av traditionell boskapsskötsel, eller annat område utanför odlad åkermark, t.ex. torrängar, lövängar, skogsbeten eller hagmarker. Naturbetet gödslas inte och marken bearbetas eller sås inte.

Det är inte endast kor och får som betar. Flockar med vildhästar, bisonoxar eller vattenbufflar bidrar också med ekosystemtjänster runtom världen. Markbränderna som plågar Europa under torra somrar kan motverkas med hjälp av betande djur, enligt stiftelsen Rewilding Europe. Betandet skapar ett mosaiklandskap som inte brinner lika lätt som ett övergivet, igenvuxet landskap eller en ensidig trädplantering.

Yrkeshögskolan Novias projekt Lantbruk 2.0 har gjort en digital storymap om naturbeten. I helheten finns även en karta med potentiella områden för naturbeten i Nyland, som specialforskare Eduardo Grisales Jaramillo tagit fram. Klicka dig till storymapen här.

Se även storymap om nypotatis som publicerades i juni 2022

Foto: Multifoto, Ekenäs