Bloggar
Landsbygdsriksdagen: Hållbarhet genom små, meningsfulla handlingar
Landsbygdsriksdagen samlade olika aktörer inom landsbygdsutveckling. Foto: Henrik Hausen.
Den finlandssvenska landsbygdsriksdagen, som är en återkommande sammankomst för aktörer inom landsbygdsutveckling, ordnades i år i Korsholm med temat Välkomnande och hållbara landsbygder. Jag vill (möjligen inspirerad av vår president) lyfta fram tre saker som jag tar med mig från diskussionerna och presentationerna. En gemensam faktor med dem är insikten att allt inte behöver vara stort för att vara meningsfullt eller hållbart, vare sig det gäller företag, kommuner, drömmar eller framtidsplaner.
- Småföretagen
I en workshop går diskussionen in på kommuner där man drömmer om företag med minst 100 anställda, medan man negligerar småföretagarna. Alla kommuner har helt enkelt inte den infrastrukturen de stora företagen letar efter, men många småföretag tillsammans kan ge en minst lika stor boost som ett stort. Företagen kanske startar som bisysslor som senare växer så att flera personer kan anställas. Alternativt förblir de mikroföretag, men skapar ändå positiva synergier både socialt och ekonomiskt. Att den ekonomiska verksamheten och sysselsättningen är fördelad på flera företag gör också systemet mer resilient. Om ett stort företag flyttar bort, finns det däremot upp till flera hundra arbetslösa i kommunen på en gång. Också Elin Slätmo från Nordregio tar i sin presentation upp vikten av småföretag och egenföretagare på landsbygden, eftersom det i Finland finns mindre lönearbete på landsbygden än i städerna.I Korsholm har man konstaterat att företag i alla storlekar är viktiga. Kommunfullmäktigeordförande Christoffer Ingo berättar under middagen att han sagt till tjänstemännen att man aldrig får säga nej när en företagare ringer. Alla från grävmaskinsentreprenörer och mathantverkare till industriföretag är viktiga. Man kan säga ”ja, men... ” i stället.
- Stannarna
Forskardoktor Kenneth Nordberg från Åbo Akademi vet vad som får människor att stanna i byarna. Han menar att man i forskningen oftast fokuserat på de som flyttar bort, men glömt att fråga dem som stannar varför de gör det. Hans forskning om dynamiska stannare på landsbygden bekräftar dels tidigare kända faktorer, som att beslutet att stanna, flytta in eller flytta tillbaka ofta fattas i en ålder när människor bildar familj, vilket innebär att tjänster som daghem och grundskolor är viktiga. Dels är beslutet beroende av platsens egenskaper och behoven hos de inblandade individerna, till exempel om de pendlar eller inte, tillsammans med den kollektiva andan på orten. Individer, lokala föreningar och företag som ägnar sig åt utveckling skapar en god cirkel av sammanhållning som i sin tur resulterar i fler aktiviteter. Ett intressant resultat av forskningen är att platsens lokalekonomiska historia spelar en betydelsefull roll i hur företagsamheten ser ut idag. Avlägsna platser som haft mindre gynnsamma förhållanden för jordbruk, som exempelvis Terjärv och Molpe, har skapat en kultur av entreprenörskap och dynamik. Andan av självförsörjning och kreativitet lever kvar idag, skapar en lokal kollektiv anda och känsla av arv, som samtidigt är inkluderande för nyanlända. Det motiverar både att stanna kvar och att flytta in. Samtidigt motbevisar det delvis påståendet att det är de kreativa människorna med framåtanda som flyttar bort från landsbygden.
Kenneth Nordberg från Åbo Akademi i Vasa föreläste om stannarna på landsbygden. Foto: Henrik Hausen
Kommentaren av Antonia Husberg från Jord- och skogsbruksministeriet i en paneldiskussion är också kopplad till stannarna och de stora drömmarna i kommunerna: Alla kommuner har tillväxt som mål i sin strategi. Det här är i praktiken omöjligt, eftersom nativiteten sjunker och befolkningstillväxten oundvikligen koncentreras till vissa regioner på bekostnad av andra. Borde man inse realiteterna och fokusera på att ta hand om dem som finns kvar, se till att de har service och hälsovård, trivs och mår bra? Att undersöka möjligheterna att frodas trots en krympande befolkning är viktigt, även om det är en ekonomiskt svår ekvation. Detta kallas även för smart anpassning. - Framtiden
Det är viktigt att vi själva får definiera vad som driver oss mot en hållbar livsstil, menar Karl-Fredrik Norrback. Han är docent i psykiatri, läkare, futurist och filosof, och håller på att starta upp ett framtidscentrum i Pjelax. Det är väl menat när en person eller institution kommer utifrån till en plats och vill arbeta med hållbarhetsmål, men det fungerar inte alltid. Och visst låter det fint om man säger att ens drivkrafter i livet är stora saker som antirasism och koldioxidbalans, men det som får de flesta av oss att stiga upp ur sängen på morgnarna är de människor som står oss närmast, drömmar om att hitta en partner, skaffa hus och trädgård, och mindre projekt som vi känner att vi är kapabla att förverkliga.
Framtiden är något som egentligen inte existerar, men hur vi tror och känner kring den har en enorm effekt på hur vi mår psykiskt. Har vi en roll i den? Kan vi påverka den? Kommer vi att betyda något för någon? När Norrback får frågan hur man i ett konsumtionsinriktat samhälle kan motivera människor att ha hållbara framtidsdrömmar, svarar han att det gäller att dela upp drömmarna i mindre bitar som har personlig koppling. Man kan inte förvänta sig att en person ska ta ansvar för de stora, globala problemen ensam, men tillsammans kan vi göra framtiden ljusare i vårt lokalsamhälle, vare sig det är en by, småstad eller en stadsdel i huvudstaden.
Karl-Fredrik Norrback är docent i psykiatri, läkare, futurist och filosof, och håller på att starta upp ett framtidscentrum i Pjelax. Foto: Henrik Hausen.
År 2026 ordnas landsbygdsriksdagen av Nylands byar r.f., som är en av de regionala byaföreningarna som verkar under Finlands Byar r.f. De intressanta diskussionerna fortsätter då.
Texten har granskats av Novias redaktionsråd och publicerats 13.11.2024.