Studerande på exkursion till Nylands Svenska Lantbrukssällskaps försöksodlingar. Foto: Nina Sevelius

Hur skapar vi bättre förutsättningar för att forskning och projektresultat verkligen kommer till nytta i undervisning och rådgivning? Den frågan stod i centrum för workshoppen ”Ny kunskap i praktiken – från projekt till undervisning och rådgivning!” som ordnades av Agrihubi och Lantbruksnätverket den 17 april i Tammerfors. Diskussionerna visade både möjligheter och utmaningar – och gav konkreta förslag på hur arbetet kan utvecklas.

Material som fungerar

Ett återkommande tema var behovet av lättillgängligt, relevant och kvalitetssäkrat material på svenska. Det handlar inte om mer material, utan om bättre: korta, konkreta och lättlästa resurser med tydligt språk. Många betonade värdet av strukturerade sammanställningar som sätter forskningsresultat i ett praktiskt sammanhang, snarare än råa projektutdata.

Materialet behöver också vara mångsidigt. Kombinationer av text, bilder, korta videor och poddar gör det lättare att nå olika målgrupper och använda innehållet i vardagen. Behovet av faktablad, guider och förenklade artiklar lyftes fram, liksom ”tidsbeständiga” videor. AI sågs som ett användbart stöd för att skapa lättlästa versioner, förutsatt att kvalitetskontrollen säkras. Inspiration från Sverige är viktig, men kräver en finländsk analys av relevans och tillämpning.

Bättre samspel från start

En tydlig slutsats var att undervisning och rådgivning behöver involveras tidigare i projektprocessen. För att projekt ska få genomslag räcker det inte med kommunikation i slutskedet – lärare, rådgivare och pedagoger bör delta redan i planeringen, gärna som ett formellt krav.

Fysiska mötesformer som fältdagar, pilotbesök och presentationer i praktiska miljöer lyftes fram som särskilt värdefulla. Förslag gavs också om sparrningsgrupper kopplade till projekt, starkare strukturer för informationsdelning samt ökat nordiskt samarbete, bland annat via ERASMUS+.

Kommunikation och uppföljning

Projektkommunikationen behöver vara kontinuerlig, konkret och målgruppsanpassad. Personliga möten skapar störst engagemang, medan digitala kanaler fungerar som stöd. Behovet av tydligare projektregister, bättre dokumentation och användbara faktablad betonades. Slutligen lyftes vikten av uppföljning: workshoppar som denna behöver följas av fortsatt dialog och gemensamt lärande.

Agrologutbildningen som nav för framtidens kunskapsöverföring

Agrologutbildningen har en central roll i att föra samman forskning, projekt och praktik. Genom tidig samverkan med branschens aktörer kan ny kunskap integreras i undervisningen och stärka studenternas koppling till yrkeslivet. Kvalitetssäkrat material på svenska, i kombination med praktiska lärmiljöer, skapar förutsättningar för långsiktigt lärande. En stark agrologutbildning bygger på långsiktiga strukturer, aktiv uppföljning och ett fördjupat samarbete – nationellt såväl som nordiskt – där utbildningen inte bara tar emot kunskap, utan också fungerar som en aktiv motor för utveckling inom lantbrukssektorn.

Nina Sevelius
Lektor i växtodling

Texten har granskats och godkänts av Novias redaktionsråd 6.5.2026