De lokala packerierna och butiken LivsVinn i Närpes samarbetar kring andra klassens grönsaker för att minska på svinnet. Bild: Heidi Barman-Geust

Under de senaste åren har våra matvanor förändrats snabbare än någonsin. Vi äter fler små måltider, vi vet att vi borde äta mindre kött och mer grönsaker och vi bryr oss mer om var maten kommer ifrån. I min rapport Trender som formar framtidens grönsakskonsumtion såg jag tydligt hur två trender påverkar våra matval, nämligen hälsa och hållbarhet. Dessa går hand i hand, men också alltsomoftast i kors.

Från dieter till helhet och välbefinnande

Hälsa är fortfarande en av de starkaste drivkrafterna då det gäller hur vi äter, men trenden har ändrat form. Från att tidigare handlat om strikta dieter och regler, är hälsa idag mer kopplat till ett helhetsmässigt tänkande. Det handlar lika mycket om psykiskt och socialt välbefinnande, som fysiskt välbefinnande. Smak och njutning är lika viktiga som näringsinnehåll och antal kalorier. Vi prioriterar även sömnen och väljer oftare än tidigare alkoholfria alternativ. Konceptet Slow dining växer, att äta långsammare, mer medvetet och tillsammans. Samtidigt rör sig en annan trend åt motsatt håll. Många äter fler små mål på språng i stället för riktiga måltider, läs mera om detta i ett tidigare blogginlägg.

Enligt de nya näringsrekommendationerna bör vi minska på salt, mättat fett och kött. I stället bör vi äta mer fibrer, fullkorn, baljväxter, bär, frukt och grönsaker. Uppmaningen att äta mer grönsaker syns inte riktigt än i hushållen, men däremot nog i de offentliga köken och i restauranger. Grönsaker lyfts upp som huvudkomponent i maträtter, inte bara som ett tillbehör. Rotfrukter, kålväxter, baljväxter och tomater i olika färger och sorter får en alltmer central roll. Det här beror delvis på hälsotrenden, men lika mycket på hållbarhet.

Från klimatångest till närproducerat

När vi pratar om mat och hållbarhet handlar det inte bara om klimatet. Det handlar också om biologisk mångfald, jordhälsa, vattenförbrukning, arbetsvillkor och matsvinn. Men också om närheten till mat. I en orolig värld med klimatförändringar, krig och osäkerhet vill allt fler konsumenter köpa mat som känns trygg, nära och spårbar. Finländare väljer allt oftare inhemskt och närproducerat. Intressant är att samtidigt som efterfrågan på närproducerat ökar, så minskar den gällande ekologiskt. Konsumenterna vill veta vem som odlat maten, hur den odlats och även hur den förpackats och transporterats. Plastfrågan är också fortfarande aktuell.  Konsumenter vill minska på användningen av plast, de vill ha smartare förpackningsstorlekar och undvika svinn.

Bekvämligheten vinner i vardagen

Trots att vi vill äta hållbart och hälsosamt vinner dock bekvämligheten över idealen. Vi har tidsbrist och är stressade.  Vi vill handla snabbt och smidigt. Vi vill tillaga maten enkelt och snabbt och ofta äta den på språng.  Det här driver på efterfrågan på färdigskurna grönsaker, frysta produkter, komponentmat (färdiga delar till en maträtt t.ex. färdiggrillad kyckling eller färdigkokt ris) och mat som går att äta i farten. Här finns potential för den som vill utveckla nya hälsosamma och hållbara livsmedelsprodukter.   

Trenderna kring hälsa och hållbarhet är dock inte två parallella spår. Man kan säga att de möts i mitten, i vår vardag och i våra värderingar. Utvecklingen går åt samma håll, det behövs mer grönt, mer smak, mer närhet och medvetenhet. Men också vardagsrealism. Vi behöver mat som är god, hälsosam, hållbar och lätt att använda.

Bloggen är skriven inom ramen för projektet Framtidens grönsaker, där målsättningen är att utveckla Österbottens växthusproduktion gentemot det framtida konsumentbehovet i Finland.

Texten har granskats och godkänts av Novias redaktionsråd 24.3.2026.