I Kyrkslätt finns en damm som under årens lopp har samlat på sig höga halter av näringsämnen, särskilt fosfor och kväve samt Escherichia coli.  Den höga halten av näringsämnen har lett till att den är övergödd och det i sin tur kan leda till syrebrist – problem som påverkar både vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden. Ett innovativt sätt att hantera detta är att installera flytande plattformar med växtlighet, vilka tar upp näring från vattnet men även andra ämnen tex föroreningar, lite beroende på vilka arter man använder. Även dammusslor i en sump användes som naturliga reningsverk, speciellt för att dammusslor skulle minska på mängden bakterier. Inga prover togs, men det var ett test för att se om musslor överlever i denna rätt extrema miljö.

Vad är flytande plattformar?

Flytande plattformar är konstruktioner som placeras på vattenytan och där vattenväxter får växa. Rötterna hänger ner i vattnet och tar upp näringsämnen direkt från dammen. Plattformarna kan vara tillverkade av återvunnet material och designas för att vara både funktionella och estetiskt tilltalande. I det här fallet har vi använt granvirke av 2x4 tum eller bredare för att bygga en ram och ramens botten består av ett finmaskigt nät som håller substratet på plats. Substratet som hållit växterna på plats är glasskum, biokol samt leca.

Biokolets funktion i flytande plattformar

Biokol – alltså kolrikt material som framställs genom pyrolys av biomassa – har blivit ett populärt inslag i naturbaserade lösningar för vattenrening. I flytande plattformar kan biokol användas på flera sätt:

1. Näringsbindning
   Biokol har en porös struktur med stor yta, vilket gör att det kan binda fosfor, ammonium och andra näringsämnen. Detta minskar risken för övergödning och algblomning.
2. Mikrobiell aktivitet
   Biokolet fungerar som ett substrat för mikroorganismer som bryter ner organiskt material och omvandlar näringsämnen till mindre skadliga former. Det skapar alltså ett aktivt biologiskt filter under plattformen.
3. Stabilisering av växtsubstrat
   När växter odlas på plattformen kan biokol blandas in i odlingsmediet för att förbättra struktur, vattenhållning och näringsbalans. Det gynnar växternas tillväxt och därmed deras förmåga att ta upp näring från vattnet.
4. Klimatnytta
   Eftersom biokol är stabilt och inte bryts ner snabbt, fungerar det som en kolsänka. Att använda biokol i vattenmiljöer kan alltså bidra till att minska klimatpåverkan.

Glasskummets och lecans roll i flytande plattformar

Glasskum är ett lätt, poröst material som tillverkas av återvunnet glas. Leca (lätt expanderad lera) är ett poröst, lätt och hållbart material som ofta används i odlingssubstrat – även i vattenmiljöer. De har flera egenskaper som gör det särskilt användbart i konstruktionen av flytande plattformar:

1. Flytkraft och struktur och stabilitet
   Glasskum och leca har låg densitet och hög bärkraft, vilket gör det idealiskt som flytkraft. Det kan användas som kärna eller fyllning i plattformens struktur för att hålla den stabil på vattenytan, även vid varierande belastning. Lecan ger substratet en luftig struktur som stödjer växtrötternas tillväxt och förhindrar kompaktering. Det gör att vatten och syre kan cirkulera effektivt i växtbädden.
2. Miljövänligt och återvunnet
   Eftersom det tillverkas av återvunnet glas är glasskum ett hållbart alternativ till plastbaserade flytkroppar. Det bidrar till cirkulär ekonomi och minskar behovet av nyproducerade material.
3. Vattenrenande egenskaper
   Glasskummet och lecan har en porös struktur som kan fungera som substrat för mikroorganismer. Dessa mikrober kan bidra till nedbrytning av organiskt material och näringsämnen i vattnet, vilket förstärker plattformens renande funktion.
4. Kemisk stabilitet
   Till skillnad från vissa plastmaterial avger glasskum och leca inga skadliga ämnen till vattnet. Det är inert och påverkar inte pH eller kemisk balans i dammen.

Effekter på en liten damm med mycket näring

I en liten damm med höga näringssalter kan flytande plattformar ha flera positiva effekter:

• Näringsupptag: Växterna på plattformarna absorberar fosfor och kväve, vilket minskar risken för algblomning.
• Skuggning: Plattformarna skuggar delar av vattenytan, vilket kan minska temperaturen och bromsa tillväxten av vissa alger.
• Habitat för djurliv: Rötterna och växtligheten skapar skydd och livsmiljöer för småfisk, insekter och mikroorganismer.
• Syresättning: Vissa växter bidrar till att öka syrehalten i vattnet, särskilt om plattformarna kombineras med luftningssystem.
   

Dammusselsumpar

Dammusslor filtrerar upp till 1,9 l /h och väljer vad de äter från vattnet och vad de paketerar in som pseudofeces. Det betyder att de genom sin filtrering tar bort partiklar ur vattnet och minskar grumligheten. Musselsumpar med 4 våningar placerades ut i dammen och det var ca 50 musslor per våning. En musselsump är en kontrollerad installation där sötvattensmusslor hålls i ett nätkorgssystem för att förstärka ekosystemtjänster. I dammar med höga halter av fosfor och kväve kan en musselsump bidra till:

• Filtrering av partiklar Musslor är filtrerare som aktivt silar vattnet och tar upp plankton, bakterier och organiskt material. Detta kan minska grumlighet och förbättra ljusgenomsläppet.
• Indirekt näringsreduktion Genom att konsumera plankton som annars skulle ta upp näringsämnen, kan musslor bidra till att bromsa näringscykeln och minska algblomning.

Vi ville även se hur musslorna påverkas av en sådan eutrofierad damm, överlever dammusslan i det här habitatet.

Utplacering av flytande plattformar

Den 1 juni sattes tre stycken plattformar ut i dammen, den ena med svartkämpar, strandsenap och solhatt, som representerade det som går att använda till hälsokost/te. De andra hade främst gul svärdslilja och kaveldun samt malört.

Träkonstruktionen i värmebehandlat trä, viktigt att se till att man har en bra förankring. Bild: Anita Storm

Plattformen fylldes först med glasskum, gjort på återvunnet glas, glasskummet är lätt och ger flytkraft till plattformen.  Bild: Anita Storm


Stenar lades som tillfällig tyngd på plattformen för att rötterna skulle komma i kontakt med vattnet. De togs bort efter några dagar. En plattform kan bära uppemot 30–40 kg beroende på konstruktionen. Bild: Anita Storm

Tre flytande plattformar den 1 juni. Bild: Anita Storm

Tillväxt har kommit i gång på flytande plattformen. Bild: Joshua Finch

Vid sidan om sitt upptag av näring från vattnet är plattformarna även estetiskt vackra och kan ses som en rabatt med blommande blommor. Bild: Joshua Finch

I början av oktober 25 togs två av plattformerna upp ur dammen och biomassan vägdes, två plattformer gav drygt 20 kg biomassa. Den tredje plattformen lämnades kvar i dammen för att se hur den klarar av vintern.

Plattformen som lämnades kvar för att se hur den klarar av vintern. Bild: Anita Storm

Den ena av plattformarna hade kantrat, den hade varit i bruk året innan i Kristinestad och kanske den inte hade torkat upp tillräcklig eller att biomassan var ojämnt fördelat på plattformen. Den hade kantrat ca 1 månad tidigare och det hade bildats rötter även på ”ovansidan” av plattformen som nu var under vattenytan.

Rötterna kan bli upp till 80 cm långa och en stor del av biomassan finns under ytan. Bild: Joshua Finch

Rötternas funktion i flytande plattformar

Rötterna från vattenväxter som växer på flytande plattformar hänger ner i vattnet och fungerar som aktiva filter och ekologiska hotspots. Deras funktion kan delas in i flera viktiga aspekter:

1. Upptag av näringsämnen
   Rötterna absorberar fosfor, kväve och andra näringsämnen direkt från vattnet. Detta minskar övergödning och motverkar algblomning.
2. Stöd för mikroorganismer
   Rötterna erbjuder en stor yta där biofilm kan bildas – alltså kolonier av mikroorganismer som bryter ner organiskt material och omvandlar näringsämnen
3. Syresättning av vattenmiljön
   Våtmarksväxter kan transportera syre från luften ner till rötterna, vilket kan bidra till att öka syrehalten i det omgivande vattnet och förbättra livsmiljön för fisk och andra vattenlevande organismer. Kaveldun är ett bra exempel
4. Skydd och habitat
   De hängande rötterna skapar ett tredimensionellt habitat som ger skydd åt småfisk, insekter och larver. Detta ökar den biologiska mångfalden i dammen.
5. Partikelfällning
   Rötterna bromsar vattenflödet lokalt, vilket gör att suspenderade partiklar kan sedimentera. Detta bidrar till klarare vatten.

Gul svärdslija med rotsystem. Bild: Joshua Finch

Biomassan vägdes på plats med våg. Drygt 20 kg biomassa från två plattformar. Biomassan togs tillvara och komposterades och glasskum, biokol samt leca används som jordförbättring/gödning i odling på land. Bild: Joshua Finch

Dammusslornas läge 9 okt

Vi lyfte upp sumpen med dammusslor och en okulär besiktning av dem, drygt hälften såg ut att vara i livet och resten var tomma skal.

Sump med dammusslor. Bild: Anita Storm

Närbild av dammusslor. Bild: Anita Storm

Ett steg mot hållbar vattenvård

Att sätta i flytande plattformar i Kyrkslätts dammar kan vara ett kostnadseffektivt och ekologiskt sätt att förbättra vattenkvaliteten. De tar upp näring från omgivande vattnet. Det är också ett konkret exempel på hur naturbaserade lösningar kan användas i lokal miljövård. Med rätt planering och uppföljning kan dessa plattformar bidra till att återställa balansen i övergödda dammar och skapa nya möjligheter för biologisk mångfald.

Ett samarbete mellan tre projekt

Genom att kombinera expertis från olika områden kan projektet i Kyrkslätt bli ett exempel på hur naturbaserade lösningar kan skalas upp och anpassas till lokala förhållanden. Projektet är ett samarbete mellan dessa projekt:

• Dammussla – en utredning om akvakultur bidrar med kunskap om musslors roll i vattenrening och sjukdomsbekämpning.
• Agroforestry i Nyland ser till att växtval och design stödjer biologisk mångfald och långsiktig hållbarhet.
• Cool Blue utvecklar plattformar som är både funktionella och hållbara för odling av mat i brackvatten regenerativt samt odling av dammussla.

Texten har granskats av Novias redaktionsråd och publicerats 24.10.2025