Den första frågan jag möts av när jag nämner mitt projekt och uppdrag är: Dammussla, vad är det? Vilket visar på att en viktig del av projektet är kommunikation. Ett av projektens viktigaste uppdrag är att göra dammusslan känd. Få vet om att vi har flera stormusslor i sötvatten, direkt man nämner sötvattenmusslor refererar alla till flodpärlmusslan. Den känner man till på grund av dess hotade status. Dammusslan som finns i sötvatten kan bli upp till 30 år gammal och behöver fiskens gälar som mellanvärd för sitt larvstadie. Dammusslan kan filtrera upp till 40 l vatten per dag och därmed fångas en hel del av små partiklar och växtplankton upp av musslan. En del av det som musslan inte kan tillgodogöra sig blir sedan dumpat på botten och kan användas av bottenlevande djur. Musslan spelar en viktig roll i bottensamhället och kan utgöra en stor del av biomassan, till och med 90 % av biomassan.

Dammusslor. Foto: Jonas Harald

Hur ska vi nå ut med information om dammusslan liv och användningspotential under projektets gång? Vi kommer att publicera information på sociala medier, både i levande bilder och i podcasts. Vi kommer också att publicera våra favoritrecept, för dem som är villiga att prova att äta dem. Projektet och dammusslor kommer att finnas på Farmari mässan i Seinäjoki 4–6 juli. Där kommer man att kunna ställa alla frågor man har kring dammusslans biologi, odling och även funderingar kring lagstiftning om man vill börja odla dammussla

För att kunna ge bild av vad musslorna kan användas till ska det göras en djupdykning i forskningsvärlden. Vad vet man om dammusslan, vilka krav ställer den på sin omgivning och hur skulle den kunna användas av människan? Passar den som mat på fina restauranger eller är det hönsen som ska picka i sig mjöl av skalet? Eller kommer den att finnas i kosmetikprodukter?

Små dammusslor, 2 år gamla. Foto: Jonas Harald.

Eftersom musslan filtrerar så stora mängder vatten varje dag kan föroreningar som finns i vattnet i små mängder upptäckas i musslor i ett tidigt skede eftersom det kan finns tiopotenser större anlagrad halt av föroreningar i musslorna, därmed kan den fungera som en bioindikator för vattenmiljöns tillstånd. I projektet kommer en vävnadsanalys att göras för att se vilka föroreningar som anlagrats i dem, vilket också kanske bestämmer vilken användningen kan bli. Förstås finns det skillnader mellan olika vattenområden.

Andra projekt kommer att se på lagstiftningen kring odling av dammussla och sen pågår även förökningsförsök på Jyväskylä universitet där man på konstgjord väg har lyckats få små juvenila musslor. Dessa kan sedan testodlas på olika ställen i Österbotten.

•  Dammusslans lämplighet för odling i akvakultur:
• Livsmiljö och krav: För att bedöma dammusslans lämplighet för odling måste vi förstå dess naturliga livsmiljö och krav. Dammusslor trivs i sötvattenmiljöer, särskilt i stilla vatten som kanaler, eutrofa sjöar och dammar. Vi bör undersöka hur deras biologiska behov matchar de förhållanden som akvakultur kan erbjuda
• Metoder för odling: Vi behöver utforska olika metoder för att odla dammusslor. Detta inkluderar val av odlingsbassänger, substrat, vattenkvalitet, temperatur och näringsämnen. Vi bör också överväga hur man hanterar reproduktion, larvutveckling och uppfödning av juveniler.
• Miljöpåverkan: vilka faktorer inverkar negativt på dammusslan.
• Vävnadsanalys och kvalitet för användning:
• Vävnadsprovtagning: För att bedöma dammusslans kvalitet för användning inom foder-, miljö- och livsmedelsbranschen ska vi konkurrensutsätta en analys av vävnader. Vi behöver ta prover av musslor för analys av åtminstone tungmetaller.
• Slutsatser om kvalitet: Genom att analysera vävnadsproverna kan vi dra slutsatser om dammusslans kvalitet. Vi bör bedöma om den uppfyller de nödvändiga kraven för användning inom olika branscher.

Projektet Dammussla finansieras av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens program för Finland 2021-2027 via NTM-centralen i Egentliga Finland.

Texten har granskats av Novias campusredaktion och publicerats 15.3.2024.