Betande kor i Fiskars. Foto: Ulrika Dahlberg

I och med att det moderna jordbruket blivit alltmer specialiserat, behandlas djurhållning, växtodling och skogsbruk ofta som åtskilda aktiviteter. Att införa betande djur i växtodlingen och i skogsbruket kan föra med sig flera fördelar både för markägaren och den biologiska mångfalden.

Då den obebodda vildmarken i det svenska riket, som Finland hörde till, skulle koloniseras och brukas under 1300-talet fanns djuren med som källa till gödsel för odlingar, som en del av svedjebruket, och senare för att producera mjölk och kött. Djuren har betat på skogsmarker och ängar, och efter att jordbruksmetoderna blivit effektivare, på odlade vallar. Under det senaste århundradet har mer eller mindre självförsörjande system omvandlats till system som är inriktade på ständigt ökande produktivitet driven av fossila och syntetiska insatsvaror, där djurhållning, växtodling och skogsbruk är separerade från varandra. Även om dessa utvecklingar har gjort det möjligt att producera mat till en ökande befolkning har de också bidragit till problem, som förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, och djurskyddsfrågor (Kuhmonen & Kuhmonen 2023).

Många djurhållare idag bedriver trots allt vallodling för att utfordra djuren och växtodlare sprider gödsel från närliggande gårdar på sina åkrar. Det finns också andra möjligheter att utnyttja samspelet mellan djur och växter i jordbruksproduktionen: får som håller gräsväxten låg runt julgransodlingar och fruktträd, grisar som förbereder marken för sådd och plantering, ankor som äter sniglar och insekter på vinodlingar, kor som betar i skogsbryn, på fånggrödor eller brodden på höstsått spannmål – för att nämna några alternativ.

Samtidigt som växtligheten hålls låg, ogräsen och skadedjuren försvinner, medan avsalugrödan förhoppningsvis hålls kvar oskadd och välmående utan maskinella insatser och fossila bränslen, har återintegrering av djur i dagens växtproduktion också andra fördelar. Det kan minska behovet av mineralgödselmedel då djuren gödslar där de går, förbättra markstrukturen och vatteninfiltrationen, öka den biologiska mångfalden och markens mikrobiella aktivitet samt stärka ekosystemtjänsterna på jordbruksmarken (Lemaire et al. 2014; Gupta et al. 2012; Karlsson 2022). Förutom att bidra med foder för djuren och fördelar för de odlade växterna skapas alltså habitat för andra viktiga arter, såsom pollinerare, maskar och markmikrober.

Betande får i Raseborg. Foto: Olga Angove

Ett hinder för ökad integrering av betande djur i växtodlingen i Finland är att spannmålsodlingen är koncentrerad till de södra delarna av landet och husdjursproduktionen till de mellersta delarna. Ett ytterligare hinder på gårdsnivå är faktumet att djurhållning är både tids- och arbetskrävande och riskerna för rovdjursskador är stora. Hos allmänheten kan det idag även finnas negativa uppfattningar om husdjursproduktion när det gäller klimatpåverkan och djurvälfärd, och brist på kunskap om den positiva växelverkan mellan betande djur och mark.

Novias projekt AgriBete jobbar med dessa frågor lokalt i Västnyland. Projektet sprider information genom gästföreläsningar, studiebesök och seminarier, planerar en kurs för hösten 2027, och ger ut publikationer om olika modeller för samarbete mellan djurhållare, växtodlare och skogsägare. Viktiga frågor för projektet är bland annat hur man organiserar betandet på ett hållbart sätt, försäkrar sig om djurens välmående och optimala näring när man flyttar dem mellan olika platser och hur kostnaderna för djuren står i förhållande till nyttan man får i form av förbättrad jordhälsa och minskning av andra insatskostnader i växtproduktionen.

Projektet finansieras av Henrik Nysténs fond inom Svenska kulturfonden.

Källor

Gupta, V., Rai, P. K., & Risam, K. S. (2012). Integrated crop-livestock farming systems: A strategy for resource conservation and environmental sustainability. Indian Research Journal of Extension Education, Special Issue, 2, 49-54.

Innovative Farmers (n.d). Sheep Grazing on Cover Crops. https://www.innovativefarmers.org/field-labs/sheep-grazing-on-cover-crops/

Karlsson, J. (2022). Livestock as resource users and landscape managers-A food systems perspective. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, (2022: 19).

Korsfeldt, O. (2011). Svedjebruk mitt i Småland. Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift 2011, sid 86-100.

Kuhmonen, I., & Kuhmonen, T. (2023). Transitions through the dynamics of adaptive cycles: Evolution of the Finnish agrifood system. Agricultural Systems, 206, 103604.

Känkänen, H. (2018). Utnyttja fånggrödor effektivt. Lantbrukskalendern. Tema Fånggrödor. Svenska lantbruksproducenters förbund (SLF), s. 138–147.

Lemaire, G., Franzluebbers, A., de Faccio Carvalho, P. C., & Dedieu, B. (2014). Integrated crop–livestock systems: Strategies to achieve synergy between agricultural production and environmental quality. Agriculture, Ecosystems & Environment, 190, 4-8.

Terrafarmer. (2022). With input costs remaining very high and growing interest in soil health among farmers across the UK, Terrafarmer’s Anthony Ellis considers the renaissance of grazing winter cereals with sheep. https://terrafarmer.co.uk/grazing-winter-cereals-the-golden-hoof/

Texten har granskats och godkänts av Novias redaktionsråd 11.5.2026