Bild: Multifoto/Novia

Agroforestry är ett samlingsnamn för odlingssystem där perenna växter som träd och buskar integreras med odling av grödor eller bete. Agroforestry heter skogsjordbruk eller trädjordbruk på svenska och puustoinen maatalous eller agrometsätalous på finska. Eftersom begreppet är så nytt, används också det engelska namnet även i Finland. Det finns många olika odlingssystem, bland de vanligaste i Finland är:

• Alléodling
• Betesskogsbruk
• Produktiv kantzon
• Mångfunktionellt vindskydd
• Skogsodling
• Skogsträdgård

I den här bloggen kommer jag att ge exempel från Novias projekt Agroforestry i Nyland om hur trädjordbruk ser ut i praktiken. För många jordbrukare är verkliga exempel avgörande för att våga testa och det är därför vi i projektet Agroforestry i Nyland arbetar för att stöda jordbrukare och synliggöra de som redan prövat på trädjordbruk.

Betesskogsbruk på Strömbo gård i Lovisa

En av målsättningarna med projektet Agroforestry i Nyland är att sprida information och stöda jordbrukare med kunskap så att fler prövar på trädjordbruk i Finland. Under projektets gång får därför intresserade hjälp med att planera ett system för sin gård. En av dessa jordbrukare är Petra Nyqvist på Strömbo gård i Lovisa. På gården, som sträcker sig över 16 ha åker och 10 ha skog, är den främsta verksamheten djurhållning och vallodling. Här får Petra hjälp med att planera för betesskogsbruk. Djuren går redan nu ute året om och djurhållningen baseras på adaptivt rotationsbete där både får och kor går tillsammans. De flyttas dagligen för att säkerställa tillgången på bra foder. Målsättningen med rotationsbete är förutom att hålla parasittrycket nere, även att förbättra jordhälsan och öka den biologiska mångfalden. Nu ska man även införa betesskogsbruk, vilket är ett system där man kombinerar träd med bete. I praktiken handlar det om att plantera träd på betesmarkerna. De ska ge skugga och vindskydd åt djuren men också avkastning i form av frukt, nötter och virke. Träden förbättrar även jordhälsan och skyddar jorden för erosion och minskar på så vis risken för övergödning i vattendrag.

Petra Nyqvist på Strömbo gård är en av de jordbrukare som deltar aktivt i projektet. Bild: Anette Sundström

Alléodling testas i Kyrkslätt

På en 0,8 ha stor åker på Lill-Nägels gård i Kyrkslätt testar Novia alléodling. Projektet är ett samarbete med jordbrukare Rikard Korkman som äger gården. Målsättningen med odlingen på pilotområdet är jordförbättring och diversifiering av jordbruksinkomsterna. Jordbrukaren har sedan tidigare en äppelodling som drivs som ett andelsjordbruk (Community Supported Agriculture) och alléodlingen kommer i framtiden att ingå i konceptet. Valet av grödor på pilotområdet har anpassats enligt åkerns förutsättningar att utveckla ett fungerande ekosystem både under och ovan jorden. I fyra rader växer fruktträd, lövträd, vide, bärbuskar, rabarber och vinrankor. Viden fungerar som amträd och har som uppgift att stöda och skydda fruktträden tills de utvecklats. De kommer att tas bort då fruktträden blivit tillräckligt höga. I raderna är det dessutom möjligt att fylla på med lägre ettåriga grödor för att få snabbare skörd. Mellanrummet mellan träd- och buskraderna är 12 meter så att jordbruksmaskiner på 3–4 meter har gott om utrymme då alléerna ska odlas. I höst var första gången vi sådde i alléerna (höstvete), tidigare har jorden här varit för kompakt. Området har en kantzon där inga perenna grödor finns, utan här har i stället olika blandningar av ängsväxter såtts in för att öka den biologiska mångfalden. För att skydda området från vilt är hela området inhägnat med ett stängsel. Odlingen följs noggrant upp och vi tar regelbundet både jordprover och växtsaftprover från området. Resultaten publiceras på pilotområdets webbsida och det är även möjligt att besöka pilotområdet för att lära sig mera.

Novia testar alléodling på gården Lill-Nägels i Kyrkslätt. Bild: Multifoto/Novia

Mera om trädjordbruk i Finland på kommande

Inom projektet har vi alltså flera jordbrukare som får hjälp med att planera trädjordbruk för sin gård. Planen är att dessa upplägg publiceras vid projektets slut, så att det finns fler exempel över hur man kan implementera systemen i Finland. På kommande är åtminstone:

• Betesskogsbruk, Sjundeå
• Mångfunktionellt vindskydd, Raseborg
• Betesskogsbruk, Sibbo
• Produktiv kantzon och skogsodling, Vanda
• Alléodling, Vanda
• Betesskogsbruk och mångfunktionellt vindskydd, Karkkila
• Produktiv kantzon, Sjundeå

Projektet har nu pågått i två år och vi inleder snart det tredje och sista året. Under våren 2026 kommer det att finnas möjlighet för alla som är intresserade av trädjordbruk att träffas och påverka hur utvecklingen ska ske i Finland. Då står nämligen Novia värd för Finnish Agroforestry Summit, som ordnas för andra gången och tillsammans med Peltometsäviljelyverkosto.

Projektet finansieras av Europeiska unionen via NTM-centralen i Nyland, Svenska kulturfonden, Stiftelsen Finlandssvenska Jordfonden, och Yrkeshögskolan Novia för projektperioden 2024–2026.

Texten har granskats och godkänts av Novias redaktionsråd 12.12.2025.