Utbildning är en av de viktigaste delarna av samhället. Om vi inte utbildar oss, är det svårt för kommuner och företag att utvecklas och röra sig framåt. Yrkeshögskolorna har en viktig roll när det gäller att stödja och utveckla livskraften i kommunerna och regionerna. Utbildningen präglas av fokus på arbetslivet, vilket gör att de som utexamineras från yrkeshögskolorna stöder och främjar företagens, kommunernas och regionernas livskraft.

Dagens samhälle lever och hålls i gång mycket tack vare alumner från våra yrkeshögskolor. Utan dem skulle samhället kollapsa.

Dagens samhälle vilar på en tro om att rätt person jobbar med rätt yrke, det vill säga ett yrke som man har studerat eller tränats för. Yrkeshögskoleutbildningens betydelse i samhället kan variera väldigt mycket beroende på examen man avlägger. Men ingen examen är mera eller mindre värd. Det är tjänsten eller arbetsplatsen som definierar vilken examen som krävs. Vi har många yrken där man måste ha en viss examen för att ha rätt att utöva yrket och sedan har vi jobb och tjänster där man inte direkt kräver en viss typ av examen utan man söker allmänt efter en person med en yrkeshögskoleexamen.

En yrkeshögskoleexamen öppnar dörrarna för en mängd olika arbetsuppgifter och ger färdigheter för olika expert-, planerings- och utvecklingsuppdrag. En yrkeshögskoleexamen med samma beteckning, exempelvis Ingenjör (YH), kan bestå av olika innehåll och inriktningsalternativ. Har du exempelvis en Skogsbruksingenjörsexamen kan du idag jobba med väldigt olika saker. Utbildningen ger studerande verktygen, sen är det den utexaminerad, alumnen, som ska veta hur man använder de verktyg man fått på bästa möjliga sätt.

Totalt pratar vi idag om ett 60-tal olika yrkehögskolebenämningar, då räknar vi med de olika inriktningarna som finns, exempelvis Ingenjör (YH) produktionsekonomi och Ingenjör (YH) sjöfart osv.

De flesta yrkeshögskoleexamina utfärdades inom hälsovård och välfärd (31 %), inom de tekniska områdena (23 %) och inom handel, administration och juridik (20 %). (Källa Vipunen 2022).

När det gäller högre yrkeshögskoleexamen ser fördelningen lite annorlunda. Hälsovård och välfärd (34%) toppar även här statistiken, medan handel, administration och juridik utgör 29% och bytt placering med de tekniska områdena som utgör 17%. (Källa Vipunen 2022).

Nämnde tidigare i artikeln att utan alla alumner med yrkeshögskoleexamen så kollapsar samhället. Ett starkt ställningstagande. Men gör ett tankeexperiment, en helt vanlig dag, vecka eller månad i dit liv; vid flera tillfällen har du att göra med alumner från yrkeshögskolevärlden. Det enklaste exemplet utspelar sig förstås inom vården. En stor del av vårdsystemet är baserat på just alumner från yrkeshögskolevärlden; sjukskötare, hälsovårdare, socionomer, röntgenskötare, barnmorska osv. Ingenjörerna hittar du inom byggnadsverksamhet, eller i samband med väg eller brobyggen, eller inom vatten- och avloppsteknik. Alumner med kompetenser inom naturbruk och miljöområden jobbar bland annat med ett brett spektrum av verksamheter: lantbruksorganisationer och företag, på konsultföretag, i kommuner och andra myndigheter. Och tradenomernas breda utbildning ger dem en god grund för ekonomiska arbetsuppgifter inom allt från redovisning och löneadministration till HR och ledarskap, marknadsföring, logistik och eget företagande. Bara att reda nämna några, som här ovan, så får man snabbt en väldigt bra uppskattning på att jo alumnerna från yrkeshögskolevärlden finns överallt.

Yrkeshögskolornas viktiga uppgift är att även i framtiden se till att det i arbetslivet finns kunnande och kompetens för ett levande samhälle. Vi lever i ett samhälle som ständigt är i förändring och ett samhälle i förändring ställer förutom krav bra utbildning även ökade krav på livslångt lärande. Yrkeshögskolornas roll i samhället blir bara starkare och viktigare.

Isabella Alén, alumnkoordinator

Artikeln ursprungligen publicerad på Arenes (Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf) hemsida