Äldre personer minns Östersjön på ett helt annat sätt än dagens barn och ungdom. De berättar otroliga historier om stora feta strömmingar, kristallklart vatten, utbredda tångruskor och torskfiske där man kunde dra upp baddare efter baddare utan slut i sikte. På 2000-talet minns man kanske bäst Östersjön som mammas varningar om att inte simma om det fanns alger i vattnet, att man mest fick bara mört på metkroken under ljumma sommarkvällar, och att vassen täppte till bastuviken år efter år.

Allt tal om att rädda Östersjön och minska övergödningen handlar tyvärr inte om att få tillbaka 50-talets Östersjö. Det har skett ett kraftigt regimskifte i vårt innanhav i och med den kraftiga övergödningen och värmeböljorna som drabbar oss varje sommar. Mycket av detta beror på de stora syrefattiga områden som finns på Östersjöns botten, främst i egentliga Östersjön utanför t.ex. Gotland. Syrefria områden frigör fosfor från bottensedimenten som väller upp mot ytan vid lämplig vind. Fosfor är det viktigaste näringsämnet för blågrönalger som de kallas i folkmun. När algerna har blommat färdigt och dör sjunker de till botten för att i sin tur komposteras där och därmed frigör de mer näring samt äter upp det syre som finns. Det här är en ond cirkel svår att bryta.

Trots dessa rätt dystra utsikter, finns det ingen orsak att hänga läpp och ge upp – tvärtom! Det finns faktiskt mängder av saker vi kan göra för att förbättra Östersjöns läge! Varför inte betala in en summa till John Nurminens stiftelse som gör konkreta åtgärder för ett välmående hav istället för att bidra till slit-och-släng-kulturen när kompisen fyller år? Stiftelsen sprider gips på åkrarna i södra Finland, vilket hjälper att binda fosforn till myllan istället för att den sköljs ut till havs vid första bästa regnskur.

Istället för tonfisk på burk, finns idag en mängd högklassiga vildfiskkonserver eller fiskpinnar av mört, braxen, siklöja och strömming tillgängliga på butikshyllan. Detta som ett enkelt middagstips efter en lång dag på skolbänken eller på kontoret.

Sist men inte minst, hur vi reser har en stor betydelse för klimatuppvärmningen och framtida värmeböljor. Koldioxiden som uppkommer som en slutprodukt när vi förbränner fossila bränslen sätter sig som en kvävande matta kring jordklotet. Efter att solvärmen nått jordklotet, blir den fångad av denna koldioxidmatta mellan jordklotet och atmosfären och värmer sedan upp både land och hav. Vissa anser tyvärr att det inte spelar någon roll hur hen reser, men försök i alla fall byta ut ett flyg per år till en tågresa. Det har en enormt positiv effekt, och dessutom är det roligt då man hinner se och uppleva så mycket mer. Allt som krävs är en gnutta planering i förväg.
Lycka till alla Östersjövänner och ha en fantastisk Östersjödag https://itameripaiva.fi/sv/

Jonna Engström-Öst, specialforskare
Yrkeshögskolan Novia, campus Raseborg

#itämeripäivä #östersjödagen

Fotografer:
Bild 1 Hernán Abad Ortega
Bild 2 Amanda Silvennoinen