Idag firar vi Nordens dag. Det nordiska samarbetet är världens äldsta av sitt slag och Nordens dag är ett utmärkt tillfälle att fira vår nordiska gemenskap och vårt nära samarbete.

Att dagen firas just idag, den 23 mars, beror på att Helsingforsavtalet, som utgör den juridiska ramen för det officiella nordiska samarbetet, undertecknades idag för 61 år sedan. Det officiella samarbetet består av det arbete som görs inom Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet, men vi samarbetar även utanför de officiella ramarna. Kanske ett utmärkande drag för det nordiska samarbetet är just precis det att vårt samarbete är så brett. Vi samarbetar på flera olika nivåer, officiellt och inofficiellt. Kärnan i samarbetet utgörs på många sätt av växelverkan nordbor emellan, dvs de mänskliga kontakterna. Det är här grunden skapas för den nordiska samhörigheten och tilliten.

För fyra år sedan antog de nordiska länderna en gemensam vision: Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Vår vision är ambitiös, men högaktuell och har visat sig ligga mycket rätt i tiden. Erfarenheterna från coronapandemin och det ändrade säkerhetspolitiska läget i Europa med alla dess följder har ytterligare förstärkt vikten av att lyckas med visionen. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina och den påföljande energikrisen underströk vikten av den gröna omställningen, och coronapandemin visade på vikten av integrationsarbetet och att i alla lägen värna det nordiska perspektivet.

För att nå integrationsmålet är det viktigt att vi aktivt avlägsnar gränshinder och hindrar nya från att uppstå. Med gränshinder avses sådana lagar, offentliga regler eller förfaranden som hindrar individers fria rörlighet eller företags möjligheter att verka över gränserna i de nordiska länderna. Den fria rörligheten har från början varit i kärnan av det nordiska samarbetet. Den gemensamma arbetsmarknaden och passfriheten på 1950-talet lade grunden, och vi ska fortsättningsvis vara föregångare på den här fronten.

Det nordiska samarbetet har ett starkt stöd bland medborgarna, och det finns höga förväntningar på samarbetet. Därför är det viktigt att det nordiska samarbetet fortsätter leverera nordisk nytta till alla medborgare. I takt med att samhället utvecklas finns det en risk för att det uppstår nya former av gränshinder. Till exempel digitaliseringen av våra samhällen har förenklat många saker – samtidigt som det även har skapat nya gränshinder då de digitala tjänsterna inte – ännu – fungerar gränslöst inom Norden. För att den nordiska vardagen ska vara genuint gränslös, behöver även de digitala tjänsterna fungera gränslöst inom Norden.

Att man kan bo, arbeta, studera och driva företag fritt över gränserna i Norden är oerhört betydelsefullt. Det är den fria rörligheten och de erfarenheter och kontakter som den ger som skapar samhörighet och bidrar till vår nordiska identitet. En viktig dimension i det nordiska samarbetet och kontakterna människor emellan är samarbetet mellan olika nordiska akademiska institutioner liksom möjligheten till utbyten och studier i andra nordiska länder. För de finlandssvenska utbildningssätena kan det nordiska samarbetet vara både berikande och en stor möjlighet. Det är glädjande – och mycket viktigt – att finländska högskolor, liksom även andra instanser som t.ex. våra ambassader, är aktiva i arbetet med att locka fler svenska och övriga nordiska studerande till Finland. Även i detta fall skapar samarbetet nordisk nytta.

Glad Nordens dag!

Thomas Blomqvist
Minister för nordiskt samarbete och jämställdhet

Blomqvist fungerade som ordförande för Utbildningsstiftelsen Sydväst 2017-2019