Bioekonomi
I bloggen Bioekonomi får du veta mer om Yrkeshögskolan Novias forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet inom forskningsområdet systemomställning för att bygga resiliens. Majoriteten av personalen finns huvudsakligen i Raseborg. Här bildar forskare, projektarbetare, lärare, studerande och administrativ personal en dynamisk helhet. På vår blogg kan du läsa om vilka vi är, vad vi gör och om våra resultat. Välkommen!
Vid frågor eller feedback kontakta bloggens administratör Heidi Barman-Geust (Heidi.barman-geust(a)novia.fi)
Vi följer CC BY 4.0 om inget annat nämns.
Systemic Transformation to Build Resilience is one of Novia University of Applied Sciences six' research areas. The activity is mostly located in Raseborg, in southern Finland. As a dynamic unity, our researchers, project workers, teachers, students and administrative personnel produce versatile results in research, development and innovation. We blog about who we are, what we do, what our conclusions are, and how we implement them. Welcome!
If you have questions, please contact Heidi Barman (Heidi.barman-geust(a)novia.fi)
We folllow CC BY 4.0 if nothing else is stated.
Spånadslinsdemoförsök i Västankvarn
Projektet Tulevaisuuden maanviljelijät genomför odlingssäsongen 2022 en demo-odling med spånadslin på Västankvarn försöksgård i Ingå. Jag och Kay deltar i försöket som en del av vår praktik genom att följa upp demo-odlingen och göra olika mätningar. I försöket ingår 7 olika sorter av spånadslin från 3 olika länder. Christine, Delta och Tango från Nederländerna, Bolchoi, Elixir och Malika från Frankrike och en inhemsk sort, Martta. Försöket räknas som ett demo-odling eftersom det inte förekommer upprepningar av sorterna.
Efter sådden är det viktigt att räkna plantantalet för att kontrollera uppkomsten och upptäcka eventuella såfel. Vi använde oss av en 2m:s tumstock som vi placerade ut bredvid såraden och räknade sedan antalet plantor. Detta upprepade vi på 5 slumpmässiga ställen i varje ruta (1 ruta = 1 sort).
En god konkurrensförmåga mot ogräs är en avgörande egenskap för hur sorterna klarar sig, så vi lade mycket fokus på ogräsidentifiering. Vi använde oss av en träram på 50cm x 50cm som vi placerade ut på 4 slumpmässiga ställen per ruta. Ogräsen som växte innanför rutan identifierade vi och räknade. På det här sättet fick vi reda på vilka de vanligaste ogräsarterna var och i vilken mängd de förekom.
Höjden mäts regelbundet under försöket för att kontrollera hur bra de olika sorterna växer och utvecklas. Vi placerade ut ett måttband på 5 slumpmässiga ställen i varje ruta och räknade ut medelhöjden. Bladantalet varierar beroende på spånadslinets utvecklingsstadium så även blad mängden behöver följas upp. Vi räknade bladantalet på 5 olika plantor i varje sort för att sedan kunna räkna ut ett medeltal. När spånadslinet uppnår de senare utvecklingsstadierna uppstår det förgreningar i stammen. Antalet förgreningar kan variera kraftigt från planta till planta och räknas därför. Vi använde samma metod som vid bladräknandet och räknade förgreningarna på 5 plantor per ruta.
Förutom konkurrensförmåga mot ogräs så är det viktigt att spånadslinssorten har en bra konkurrensförmåga mot skadedjur och sjukdomar. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på eventuella sjukdomstecken eller insekter varje gång man besöker försöksrutorna. När vi upptäckte skadedjur försökte vi identifiera dem och om det var möjligt även räkna dem.
Det har varit väldigt lärorikt att vara med i det här projektet och det har gett en bra inblick i försöksverksamhet. Spånadslin är en ny gröda för mig så det ska bli spännande att se resultaten av alla mätningar.
Anna Nyberg
Agrologstuderande och praktikant